Vecka V - del I i indonesien

VIndonesien i korthet, nej, jag vet ju att det i slutandan kommer bli alldeles for langdraget for att kallas "i korthet", ursakta mig i forhand alltsa.

Senast jag forsokte redogora over min vistelse i Indonesien avbrots jag av skadeglad blodsugare. Nu nar jag befinner mig i storstaden Bangkok borde jag klara mig fran sadant och kan helhjartat agna mig at skrivandets adla konst.

Jag tror att jag hade landat i Pekanbaru och fardats i en bil genom djungeln ett par timmar. En fardu under vilken jag mestadels sov men faktiskt lyckades ata lite pizza, en eller annan varrulle, njuta av landskapet och stalla massa fragor om oljeindustrin, det var namligen r'o'r och prylar overallt langs med vagarna vilka inbjud till funderingar. Val framme i Duri blev jag inkvarterad i den yngsta dotterns Genie's rum, hon offrade sig for den langvaga gasten och sov med sin aldre syster, creds till Genie.

Den forsta kvallen kommer Elwin och Yantis grannar Rob och Kelly over pa middag. De kommer fran USA och har en dotter som heter Sierra, naturligtvis. Emellertid sa gar det inte att slanga ur sig mer stereotyper om amerikaner som passar pa dem. Rob at gladeligen med handerna som vilken indones som helst och de var utomordentligt angelagna om att ta till sig den indonesiska kulturen. Vart att namna ar att de sedan en manad tillbaka jobbar pa den amerikanska skolan i campomradet i Duri for foretaget Chevron, oljebolaget. Som "kolleger" (deras uttryck, inte mitt) sa hade vi tydligen en valdig massa att prata om, trevligt folk hur som helst. Pa kvallen bekantade jag mig med den yngre delen av familjen, inte mins min namne, Yugo. Killen har stil redan nu, alla ni som kanner mig vet hur varm jag blev i hjartat nar han tog pa sig en m'o'ssa inomhus (for fa till en bra frisyr och for att det ar sa fruktasvar tufft!) Jag fick naturligtvis hamta min egen och kamerorna gick varma. Utover Yugo sa fanns det aven en mormor med i bilden, hon holl sig dock i bakgrunden for det mesta och kom endast fram for att vara med pa ett foto eller tva. Dottrarna ar 8 och 10 ar gamla, och pratar engelska med en tydligt amerikansk accent. Da de gar pa en indonesis skola ar detta resultatet av foraldrarnas ihardig anstrangningar, vilket jag tycker ar beundransvart fran bada parter.

Dagen efter var det dags att aka till Toyotaaffaren och hamta upp en ny bil. De hade fastnat for en stor svart jeepvariant med 7 saten, av vilka 2 var som gjorda for att jag skulle kunna inta horisontallage utan att verka for nonchalant mot forslajarna da vi testkorde den. Med ny bil, som jag artigt avbojde att kora da jag blev tillfragad (vanstertrafik, gropar och asiatiskt vagkaos), begav vi oss forbi Elwins jobb och kollade, mitt ute bland oljepumparna hade Chevron kontorslokaler. Pa eftermiddagen fick jag lana Robs golfklubbor och jag och ELwin drog ut till Duri Golf Club, hjag fick en caddie med nummer 007 som hette nagot avancerat for mina sma svenska oron. Efter en bra start sa kommer jag ur fas da regnet slar till, vi han bara med 5 hal sen var det dags att aka hem for det vantade gaster hemma. Vi inleder dock med en sk "Pre-dinner" nar vi kommer hem, bara for att vi inte ska vara alldeles opfantligt hungriga nar den riktiga middagen serveras. Nog for att jag gillar principen pre-dinner men nar det vankas Satay Ayam och Satay "nagontingannat" sa vill man ju halla sig lugn. SOm sallskap har vi ett gang fram Bandung, inte slaktingar men de kanner nagra av mina slaktingar i den staden. Yantis basta van dyker ocksa upp med sin sota dotter Cecile, hon gar i samma skola och klass som Genie. Yantis basta van har ocksa en man som gillar att skoja med folk och nar folk skojar med honom, eftersom jag som gast och svensk slakting tar ganska mycket plats i begrappet "folk" vid ett indonesiskt matbord sa tedde det sig naturligt att vi hade det ratt skoj under maltiden, allesamnmans naturligtvis. Aven Yantis syster dok upp med sin man och son for att saga hej. Killen hade spindelmannendrakt pa sig och det fick mig att sakna min bardom da jag (eftersom ajg inte visste vem spindelmannen var) lekta batman med min slangkappa och mask.

Hursomhelst, onsdagen var min sista dag och vardarna foreslog en sovmorgon. Kommer icke pa fraga tankte jag och borjade smida planer. Det slutade med att jag lyckades fa folja med dottrarna till skolan och knalla runt lite. Uppebarligen blev de ganska populara nar det visade sig att de hade en slakting fran Sverige som verkade hygglig, sa hoppas jag i alla fall att de tankte. Skolan i Duri var indonesisk och ungefar 10ggr sa stor som den jag jobbade pa i thailand. Lararrummet var som matsalen och ja, ni forstar skillnaden. Roligt att se emellertid, och lararna var inte sena med att valkomna en "kollega" (aterigen inte min formulering) och forsoka ocertyga mig om att atervanda snarast med mina skolbocker i hogsta hugg, om anda tankte jag, om anda.

10 minuter kvar vid datorn, sedan ar mina sista Baht forbrukade. Jag masta darfor prioritera lite andra saker an bilder och en utlaggning om vistelsen i jakarta, den var emellertid helt underbar, precis som Duri fast anda inte alls... Jag ska sa snart som mojligt reda ut de mystiska formuleringarna, tills dess. ta hand om er alla och hall utkik over skaneland, for snart kommer en Hugo smygandes over gransen frna damnark!

kramar